Red-bloggen

Några ord om nästa nummer

av Jonas Eklöf

Vi Läser 5 2015Här sitter man och planerar ett nytt nummer och tänker att det ska innehålla lite av det här och lite av det där för att det ska bli en välavvägd helhet. Sedan sitter man där två dagar innan trycklämning med alla sidorna utskrivna framför sig och konstaterar: Numret handlar ju om något helt annat.
»Redan den första meningen andas hot«, skriver Yukiko Duke om sin senaste favoritroman Flykten, och lyckas därmed sätta tonen. Medan ungdomsboksförfattaren Katarina von Bredow vittnar om hur rädd – och arg – hon blev när hon hamnade i klorna på näthatarna, berättar debutanten Stina Stoor om rädslan att bli som sin pappa. Och medan Colm Tóibín berättar om rädslan under uppväxten i ett litet samhälle på Irland, vittnar Morgon i Jenin-författaren Susan Abulhawa om rädslan för att knäckas av förväntningarna inför uppföljaren. Till och med i korsordet söker vi en författare som »ständigt var rädd som liten«.

I vårt stora porträtt följer vi med Jonas Hassen Khemiri till barndoms-somrarnas Laholm, där han konstaterar: »Laholm och Stockholm är väldigt olika miljöer. Ändå insåg jag tidigt att det fanns liknande saker att vara rädd för på båda platserna. Jag förstod att min oro och rädsla var generell och att livet självt bär med sig en känsla av maktlöshet. Människor kommer och går utan att man kan kontrollera det.«   

Rädsla kan som bekant urholka själen. Men nämnda författare har alla bevisat att den även kan bli en katalysator för stor litteratur som på ett paradoxalt sätt ingjuter hopp i läsaren. Med tanke på hur det ser ut i världen just nu är det ingen liten sak. Min känsla är att många kommer att behöva hålla extra hårt i livets glädjeämnen, som en riktigt bra bok.

Läs också:  När sorgen slår till

Vi Läser 5/2015 utkommer 23 september.

Du kanske också gillar