Fick precis ett pressmeddelande från Vertigo förlag.
Gunnar Blå envisas med att inte vilja avslöja sin identitet, samtidigt som medierna kräver personligheter som kan visas upp. Vertigo förlag har nu nått en överenskommelse med författaren, som i enlighet med ett noggrant uppställt kontrakt (se nedan) ger förläggaren C-M Edenborg rätten att uppträda som Gunnar Blå i alla offentliga sammanhang. Vi är medvetna om att det är en okonventionell lösning på problemet med pseudonymförfattare, men är övertygade om att det kommer att bli allt vanligare i framtiden.
I lördagens DN tipsade Jan Eklund om Tony Judts Night, publicerad i New York Review of Books. Tack! Artikeln (eller om det är ett utdrag) finns här.
Sara Danius skrev en lysande text om Sartre och Camus i tidningen. Tyvärr verkar DN inte lagt ut den på hemsidan (än?). Det är 40 år sedan Camus dog i en bilolycka. En händelse som spelar en inte oväsentlig roll i Alison Bechdels Husfrid.
Camus enligt Bechdel
Nina Björks recension av Anne Swärds nya roman Till sista andetaget blev jag inte klok på (“här finns liksom allt man kan begära av en roman. Och det är kanske just det: av en roman. För jag känner hela tiden att det är en roman jag läser.”). På annat håll hyllas romanen. Förläggare Weyler är förstås nöjd. På sin blogg länkar han till flera recensioner. Dock inte DN:s.
Projektet Brevnoveller har dragit igång. Varje månad får man en ny text av en ny författare med posten. Först ut är poeten och kritikern Viktor Johansson. UNT har skrivit om projektet.
I går kväll började jag läsa Alison Bechdels Husfrid. Jag har femtio sidor kvar, förhoppningsvis kan jag dra mig undan på lunchen för att läsa ut den. Boken har blivit något av en bokbloggsfavorit (t.ex. här och här). En tragikomisk familjeberättelse är bokens underrubrik. Det är en korrekt beskrivning. Min söndag kom att handla om barn som far illa. Morgontidningarnas artiklar om/från Haiti, Andrea Arnolds Fish Tank och så Husfrid på kvällen.
Nu ska jag uppdatera webben. Sedan några ord om helgens läsning: Faïza Guènes Sista beställningen på Balto och Diana Janses En del av mitt hjärta lämnar jag kvar.
Jag gör min första vecka på redaktionen efter tre veckor i Indien. En av höjdpunkterna under semestern var vistelsen på Ayesha Manzil i Thalassery (tack Zac O’Yeah för tipset!). Under en morgonpromenad på marknaden avslöjade vår värd Moosa att han väntade celebert besök. Författaren William Dalrymple skulle tillbringa inte en, inte två, utan tre veckor i huset. (Något som han förövrigt gjorde varje år). Britten Dalrymple, som debuterade med reseskildringen In Xanadu 1990, skriver bl.a. i The Guardian – här en essä om just reseskildringar.
Första torsdagen i varje månad håller Elise Karlsson och Athena Farrokhzad i Semafor – ett arrangemang på Högkvarteret i Stockholm. Vårprogrammet, publicerat nedan, lovar gott. Torsdag 4 februari : Semafor goes divine
”Varför är vi inte i paradiset?” Det frågade sig Ann Jäderlund. Semafor söker efter det gudomliga i den svenska samtidslitteraturen tillsammans med henne och Elisabeth Hjorth.
Torsdag 4 mars : Semafor goes peepshow
”Kvinnan konnoterar to-be-looked-at-ness. ”. Så skrev Laura Mulvey. Semafor smygtittar på den svenska samtidslitteraturen tillsammans med Sara Stridsberg och Eli Levén.
Torsdag 1 april : Semafor goes hilarious
“Girls just want to have fun”. Så sjöng Cyndi Lauper. Semafor drar på smilbanden åt den svenska samtidslitteraturen tillsammans med Sara Granér och Sanne Näsling.
Torsdag 6 maj: Semafor goes scientific
”Fysik, det är ett ord från grekiskan.” Så skrev Sören Törnkvist. Semafor för samman den svenska samtidslitteraturens science och fiction, assisterade av Helena Granström och Jonas Brun.
Torsdag 3 juni: Semafor goes CLT
Semafor bjuder in Copacabanas Litterära Tisdagsklubb till en minifestival med det bästa i den svenska samtidslitteraturen.
