Boktips

Mina bästa midsommartips

av Yukiko Duke

Det ser ut att bli regn på midsommar. Men misströsta inte. Här är Yukiko Dukes hetaste pockettips.

elin oTill flickorna i sjön av Elin Olofsson (Månpocket)
»Hur byter man flock?« undrar 30-åriga Helena, huvudperson i Elin Olofssons senaste roman. På kort tid har hon mist såväl jobb som sambo: livet är i gungning. Av en ren slump träffar hon en pojke från hemorten, en by på jämtländska landsbygden. Mötet får henne, den vilsna, att längta efter gemenskap: hon reser hem till byn som hon lämnade i ungdomen. Men återvändandet får gamla sår att gå upp och hon inser att hon måste ta itu med dem. Olofsson betonar familjens, släktens och hembygdens stora betydelse för män­niskor, men väjer samtidigt inte för att berätta om det sociala trycket i de små samhällena. En strålande roman om vårt behov av ett sammanhang.

Främlingsleguanen av Martina Montelius (Atlas förlag)
Martina Montelius absurda, lika tragiska som roliga debutroman liknar ingenting annat. Ett femårigt barn säger upp sig från dagis, öppnar grinden ut och går hem. Men där väntar inga föräldrar, de är »vid Schwarzwalds obesitasklinik« eller »placerade på Affektivt centrum i Blomstermåla«. Montelius krassa, lillgamla femåring – som ser ganska kyligt avstånds­tagande på världen – konstaterar att det gäller att överleva utan vuxen hjälp. Barnet hittar kakor att äta och håller en tilltagande, skriande ensamhet stången genom att umgås med sitt husdjur, en tyskspråkig leguan. Men leguaner har vissa sociala brister och dessutom är femåringens exemplar svårt sjukt. Språkligt vass, roande och oroande debutroman.

Klingsor av Torgny Lindgren (Norstedts) 
En av Torgny Lindgrens till omfånget minsta romaner, men också en av hans allra bästa. På ytan är det en levnadsteckning över den västerbottniske författaren Klingsor, så mycket låter Lindgren läsarna veta. Men sedan drar han undan mattan för oss. Hur är det egentligen? Är Klingsor det svenska konstlivets centrum eller har han i själva verket bara haft en enda utställning, den i byskolan i Avaträsk? Och hur är det med den prestigefyllda konstskolan i Paris, gick han den? Eller stod han bara utanför och tordes inte ens gå in? I Klingsor frodas Lindgrens mångtydighet och flerskiktade ironier, där samsas burlesk humor och djupaste allvar. Romanen är betydligt mer än en fiktiv levnadsteckning: den formar sig till en intressant diskussion om vad konstnärskap egentligen är.

Brinnande livet av Alice Munro (Atlas förlag, översättning Rose-Marie Nielsen)
Alice Munro skriver på ett närmast magiskt sätt om kvinnor på den kanadensiska landsbygden som lever hårda, strävsamma liv. Knivskarpt och bländande vackert skriver hon om ett vardagsliv som tycks lunka på slentrian­mässigt, men i själva verket är fullt av livsavgörande, dramatiska beslut. Ofta står Munros kvinnor inför något sådant val eller har precis valt, men ångrar sig och försöker intala sig själva att allt ska bli bra. Alice Munros styrka som författare, förutom ett språkligt mästerskap, är hennes självförtroende. Ofta skissar hon bara sina huvudpersoner och fokuserar på att skildra valen de ställs inför. På så vis blir huvudpersonernas val allmängiltiga: det kunde vara ditt eller mitt.

Beckomberga – ode till min familj av Sara Stridsberg (Bonnierpocket)
På skimrande prosa berättar Sara Stridsberg om flickan Jackie och hennes psykiskt sjuke far, Jim, som med jämna mellanrum på egen begäran tas in på mentalsjukhuset Beckomberga. Jackie besöker Jim varje dag när han är inlagd: dels för att hon hyser en längtan efter att kunna rädda honom, dels för att mentalsjukhuset är en plats som inger Jackie en märklig känsla av ro. Beckomberga utgör ett undantagstillstånd, en fristad för de sköraste. Det är ett eget, befriande universum där gränsen mellan sjukt och friskt är bortsuddad. Stridsbergs roman är en hjärtskärande vacker berättelse om en dotters kärlek till sin far, men också ett återupprättande av ett mentalsjukhus som kommit att bli symbol för en inhuman mentalvård.

Skärmavbild 2015-06-18 kl. 09.47.09Allt går sönder av Chinua Achebe (Tranan förlag, översättning Ebbe Linde)
På 1960-talet publicerades flera romaner av afrikanska författare som vände sig mot den koloniala bilden av Afrika. En av de mest betydelsfulla var nigerianen Chinua Achebes Allt går sönder (1958), som handlar om igbofolkets möte med kolonialismen. I centrum står karlakarlen Okonkwo. Han har ett våldsamt humör, vilket störtar honom i olycka och gör att han döms till fördrivning från sin by. När han efter sonat straff återvänder är byn helt förändrad: kolonial­makten styr. Achebe kritiserar kolonialismen, men utan att idealisera den traditionella kulturen. Just därför blir den här romanen så drabbande, eftersom den på ett så balanserat sätt skildrar igbokulturens förändring och sammanbrott.

Artikeln publicerades i nr 3/2015.

Du kanske också gillar