Vad ska du läsa nu då?
Välkommen hem bokälskare. Här hittar du alla tips du behöver.
Bäst just nu
Varför inte fira internationella kvinnodagen med en riktigt bra bok? Här har våra 15 bästa boktips just nu.
Jag kan förstå de läsare som tycker att det är otillfredsställande att läsa noveller. Många mindre begåvade författare avslutar ofta sina noveller alldeles för abrupt. Det skulle aldrig den mästerliga, brittiska författaren Tessa Hadley göra. Hon målar upp miljöer med hjälp av talande detaljer och skriver därefter omsorgsfullt fram sina huvudpersoner. Effektivt arbetar hon sig fram mot vändpunkten i sina berättelser – och lyckas överraska varenda gång. Noveller är ett oemotståndligt urval av hennes bästa kortare berättelser.
Översättning: Marianne Tufvesson
Tips: Yukiko Duke
Att läsa Sofi Oksanen i toppform är ren och skär läsglädje! Här får läsaren möta de två sibiriska kvinnorna Olenka och Darja, vars öden flätas ihop av en räcka brutala händelser. Romanens motor är deras relation, en relation som formas av maktkampen mellan olika kriminella syndikat och den lönsamma och helt samvetslösa fertilitetsindustrin – men också av de båda kvinnornas gemensamma uppväxt i en liten, sibirisk landsortshåla. Sofi Oksanen skriver hjärtskärande om de båda kvinnornas längtan efter en anständig tillvaro, barn och lugn i tillvaron. På samma gång en politisk och existentiell thriller med högt tempo, oväntade vändningar och fina porträtt.
Översättning: Janina Orlov
När jag läser Inger Edelfeldts senaste roman, tänker jag oavbrutet på den franska konstnären Louise Bourgeois verk Maman. Kanske har ni också sett den, den drygt nio meter höga skulpturen av järn, brons och marmor som föreställer en hotfull spindel; Bourgeois hade inget varmare förhållande till sin manipulativa mamma. En riktigt problematisk spindelmamma har även Miranda, Edelfeldts huvudperson. Hon skuldbelägger sin omgivning och är expert på att ge sin dotter dåligt samvete. Den brådmogna Miranda är en solitär, ett annorlundahuvud som har svårt att passa in någonstans. Hon vill göra sig fri från modern, men är rädd för att bli helt ensam i tillvaron om hon gör det. Få författare kan som Edelfeldt klockrent skildra barns existentiella ångest och hur svår övergången mellan barndom och vuxenhet kan vara. Den här romanen är det bästa hon har skrivit på länge: en liten, mörk romanpärla.
Tips: Yukiko Duke
Förra årets Nobelpristagare i litteratur, amerikanskan Louise Glück, skriver i tydliga, starka bilder som går rätt in i läsaren. Jag tycker så mycket om sättet som hon beskriver hur den antike hjälten Odysseus deltagande i trojanska kriget – och långa frånvaro från hemön Ithaka – påverkar relationen till makan Penelope: svårigheten att komma någon nära när man har blivit främlingar för varandra. Glück låter den antika berättelsen spela mot skildringen av ett äktenskaps upplösning i vår tid. Ett ofrivilligt barnlöst par irriterar sig på varandra och grälar: det lilla som finns kvar av närhet nöts obönhörligt ner. Varje dikt är som en liten mininovell och lätt att ta till sig även för den lyrik-ovane.
Översättning: Stewe Claeson
Tips: Yukiko Duke
Vilken fantastisk roman det här är! Vi har vant oss vid att romaner om Vietnam handlar om Vietnam-kriget, om franska och amerikanska illdåd och vietnamesiskt lidande. Men få romaner har behandlat vietnamesernas långa kamp för att återfå en normal vardag efter kriget. Blott 24-åriga Line Papin skildrar tre generationer vietnamesiska kvinnor och deras respektive strider. Mormodern upplever Vietnamkriget och slåss för att överleva. Modern lämnar Vietnam med sin familj och kämpar desperat för att bevara sin värdighet i exilens bistra verklighet. Berättaren, uppvuxen i Frankrike utan att bottna vare sig där eller i Vietnam, blir anorektiker och slåss mot sin sjukdom. De tre kvinnorna utkämpar var sin kamp där fonden utgörs av ett Vietnam i förändring. Papin ställer frågan hur många generationer det tar innan såren från ett krig läker ut.
Översättning: Maria Björkman
Tips: Yukiko Duke
Pooneh Rohis uppmärksammade debutroman Araben handlade om allas vårt behov att få höra hemma någonstans – och smärtan som infinner sig när man inte längre vet var »hemma« är..Mona borde vara lycklig. Problemet är bara att hon inte längre minns vem hon är, hur hon har hamnat där hon är och vems liv hon egentligen lever. Läs romanen som en skildring av en förlossningspsykos eller välj att se Monas förlossning som en metafor för ett större, livsavgörande steg i livet. Oberoende av hur man tolkar den, är romanen stark och smärtsam läsning.
Tips: Yukiko Duke
Vad är det som gör Tove Alsterdal så bra som kriminalförfattare? Jo, det faktum att hon skriver så trovärdigt om helt vanliga människor; människor som varken är renodlat onda eller goda. Brotten är sällan noggrant överlagda, de är tragiska handlingar begångna i desperation. Alsterdals styrka är hennes förmåga att skildra mänskliga relationer och teckna skarpa, psykologiska porträtt. I Rotvälta återvänder den medelålders Olof till uppväxtens Kramfors för att besöka sin far, men finner honom mördad. När polisen Eira, även hon en återvändare, börjar nysta i fallet visar det sig ha kopplingar till brott begångna i det förflutna.
Tips: Yukiko Duke
Den svenska samtidslitteraturen framstår – med några få, lysande undantag – som ganska ängslig. Författarna tar inga risker, romanbyggena är oklanderligt välsnickrade: de dramatiska kurvorna sitter där de ska, formuleringarna är välpolerade och alla trådar knyts ihop snyggt och prydligt i slutet. Men ofta känner jag att man som läsare skulle vilja släppa lös en bäver i de där prydliga byggena, så att en och annan bärande bjälke hamnade på sniskan och något oförutsett inträffade i läsningen.
Den isländska författaren Kristin Eiríksdóttirs roman Elín, diverse (översättning: Arvid Nordh) lämnar inget att önska i det avseendet. Denna roman, som nominerades till Nordiska rådets litteraturpris 2019, är ett stycke befriande vildsint och bångstyrigt berättad litteratur, som vågar ställa krav på läsaren. Här antyds relationer och möjliga förklaringar till människors handlingar bara mycket försiktigt.
Romanens berättare heter Elín, är drygt 70 år och något av ett original. Hon lever ensam och håller sig helst för sig själv, men är en eftersökt rekvisitör för filminspelningar och teateruppsättningar. En dag blir hon uppringd av en teaterregissör som ska sätta upp en ung, geniförklarad kvinnlig dramatikers verk. Elín blir helt absorberad av den skygga pjäsförfattaren Ellen, men hon är måttligt glad över Elíns intresse. Vilka är de här båda kvinnorna och vad är det egentligen som förenar dem? Och vad är det för mystiska pappkartoger Elíns mormor har lämnat efter sig till Elín? Kristin Eiríksdottir skapar ett laddat och David Lynchliknande kammardrama som inte liknar någonting annat den här bokhösten.
Tips: Yukiko Duke
Den brittiska författaren Zadie Smith skriver angelägna romaner om vår tid, men frågan är om hon inte är ett strå vassare som essäist. De sex essäerna i Aningar är knivskarpa och klarsynta betraktelser, nedslag i en samtid präglad av Black Lives Matter-rörelsen och coronapandemin. Det behagliga med Smith är att hon inte tillhör de essäister som självsäkert lägger ut texten: hon resonerar hela tiden med sig själv, och når efter en hel del reflekterande slutligen fram till en ståndpunkt. Det här är en bok som väcker många känslor hos mig under läsningen; jag är inte överens med författaren om allt, men hon ger mig mycket att fundera på.
Översättning: Niclas Nilsson
Tips: Yukiko Duke
Stina Jackson debuterade med Silvervägen. Om svårigheterna med att följa upp en sådan formidabel succé kunde vi läsa i förra numret av Vi Läser. Men i stället för att försöka göra en extra allt av föregångaren (enligt min mening en välskriven men förutsebar thriller) vågar Jackson den här gången skruva ner på tempot, undvika alla enkla spänningsknep och koncentrera sig på det mänskliga dramat. Liv bor på en gård utanför Arvids-jaur tillsammans med sin pappa och sin tonårsson. Hon har alltid velat ta sig därifrån men det var många år sedan hon slutade hoppas på att hon en dag skulle lyckas. Men så försvinner Livs pappa och kanske innebär detta att hon kan slita sig loss? Ödesmark är i alla avseenden en betydligt bättre roman än företrädaren. Jackson går från att vara en lovande debutant till att bekvämt ta plats bland Sveriges främsta, och jag sällar mig lydigt till Jacksons växande skara av beundrare.
Tips: Malin Persson Giolito
I sina tre till omfånget nätta romaner med starka självbiografiska inslag – Ru, Mãn och Vi – har den vietnamesisk-kanadensiska författaren Kim Thúy poetiskt och precist berättat om flyktingens och immigrantens tillvaro. Hennes senaste roman, Em, handlar om hur tillfälligheternas spel formar och flätar samman några människors liv i Vietnamkrigets skugga. I romanen tar Kim Thúy ett stort kliv framåt i sitt författarskap, både tematiskt och formmässigt. För första gången skildrar hon krigets vedervärdiga grymhet fullt ut, men också den osjälviska godhet människor kan visa varandra som en protesthandling mot mördandet. Den grupp människor som står i romanens centrum, överlever krigets fasor med sin mänsklighet och självkänsla i behåll – just för att de fortfarande har förmåga att visa godhet och kärlek. En stark återkomst av en av de författare som bäst satt ord på erfarenheter som många delar i vår tid.
Översättning: Marianne Tufvesson
Den fransk-kanadensiska författaren Lise Tremblay finns numera på svenska med fyra böcker. Har ni inte läst henne, så gör det! Hennes böcker är små till formatet och ser anspråkslösa ut, men hon är en makalös berättare som förtjänar många läsare. I likhet med Tremblays tidigare romaner utspelar sig hennes senaste verk, Djur, på landsbygden i norra Quebec. Den ensamstående, pensionerade tandläkaren Benoît har lämnat storstaden för ett stilla liv på landet. I hans lilla sömniga by har byborna förväntansfullt börjat förbereda sig för den årliga älgjakten. Men när vargar siktas i byns utkant väcks gamla konflikter till liv. Vem har egentligen rätt att bestämma om man ska skydda eller döda vargarna? Döden gör sig påmind även på andra sätt i den åldrande Benoîts liv: grannen Mina förbereder sig på sitt frånfälle och hans älskade hund Dan är svårt sjuk. Benoît mediterar över livet, det sköra, det vackra – och får läsaren att göra detsamma.
Översättning: Elin Svahn
Den finlandssvenska kritikern Tatjana Brandt är, i likhet med sin svenske kollega Kristoffer Leandoer, en läsare som med stor känslighet, öppenhet och nyfikenhet närmar sig andras texter. Att läsa dem båda väcker alltid ett häftigt begär efter att få läsa de böcker de skriver om. I essäsamlingen Läsa tankar, en uppföljare till den glimrande Fängslad, berättar hon om fyra intressanta författare – George Eliot, Fjodor Dostojevskij, Ann Radcliffe och Ursula K. Le Guin – och deras verk. Men hon ställer också deras kreativa verksamhet i relation till sig själv och sin läsning. ”Vad lär man sig om att leva av att läsa?”, frågar hon sig. Mycket, förstår läsaren. Ett genomgående tema i boken för samtliga fyra författare är kampen för att behålla det egna, personliga uttrycket, trots att det gått på tvärs mot samhällets konventioner och det allmänna kulturklimatet. En härligt inspirerande bok om skrivande och läsande!
Finska Laura Lindstedt är en spännande och befriande originell författare. Hon fick sitt stora genombrott med romanen Oneiron, där sju kvinnor i tomrummet mellan liv och död berättar om sina liv. I Lindstedts senaste roman är berättaren en mycket ambitiös psykoterapeut. En dag dyker den märkliga Natalia upp på hens mottagning. Natalia har problem med sitt sexliv. Hon tänker tvångsmässigt på sex, men när hon ligger med någon förmår hon inte vara närvarande i stunden. Nu vill hon veta vad det beror på. Till att börja med underkastar sig Natalia lydigt terapeutens övningar, men snart dyker hon upp med en bandspelare för att spela in sessionerna. Ganska snart blir det oklart vem av de två som har makten över deras möten. Vem frågar ut vem? Och vad vill Natalia egentligen?
Översättning: Camilla Frostell
Vad var det som gjorde danska Caroline Albertine Minors novellsamling Välsignelser till så stark läsning? Jo, hennes vidunderliga förmåga att sätta ord på känslor som ofta är svårdefinierbara: hon är en skarpsynt skildrare av familjerelationer. Nu är hon aktuell med romanen Hummerns sköld. Den handlar om syskonen Ea, Niels och Sidsel, som tidigt mister sin mor. När modern dör, kan fadern inte hantera situationen. Han lämnar barnen och går helt upp i sitt arbete. Situationen påverkar de tre barnen starkt, de väljer olika strategier för att överleva: Ea far tidigt till USA och försöker skapa sig ett helt nytt liv, Sidsel lever ensam i en stark symbios med sitt barn, Niels hankar sig fram på småjobb. Vad är en familj egentligen? Hur präglar vår uppväxt oss? Minor ställer känsligt tänkvärda frågor.
Översättning: Johanne Lykke Holm
För fler författarporträtt och tips om böcker som fastnar och blir kvar hos dig, prenumerera på Vi Läsers nyhetsbrev.