Tipsgeneratorn
Linda Bondestam och den nya finlandssvenska vågen
I spåren efter Tove Jansson har en ny generation finlandssvenska illustratörer vuxit fram. Nu är en av de främsta nominerad till Augustpriset.
Text: Marie Birde
I år blev Tove Janssons födelsedag officiell flaggdag i Finland. Det säger en del om hur betydelsefull hon är – inte bara i litterära sammanhang – och talar man om den finlandssvenska barnboksscenen är Tove Janssons bildvärld närmast ikonisk. Men i hennes fotspår har nu en helt ny generation av illustratörer vuxit fram och hyllas för ett kul nytänk och ett makalöst hantverk.
– Jag tror att det beror på två saker; dels att det finns en generell nyfikenhet på nya författarskap och illustratörer just nu och dels att Finland var temaland på bokmässan i Frankfurt 2014, säger Boel Westin som är professor i litteraturvetenskap, expert på Tove Jansson och juryordförande till det prestigefulla barnbokspriset ALMA.
Just synlighet och upptäckarlust är två saker som är viktiga för att skapa en trend inom barnbokssfären, fortsätter hon och berömmer de finlandssvenska illustratörerna för att vara enormt duktiga på att skapa starka, egna sagouttryck.
Lena Frölander-Ulf, vars speciella skrapkartongsillustrationer utmärks av ett mörker och en enorm petighet, påpekar att man inte får glömma att modiga redaktörer har haft stor betydelse för att den finlandssvenska barnboken blomstrar.
– Vi som arbetar med bilderböcker har fått utvecklas och ta ut svängarna. Förlagen har stöttat oss och vågat satsa på lite udda grejer, och jag tror att det höjer nivån på hela branschen, plus kanske ger en viss synlighet. Att få vara lite konstig och egen göder kreativiteten.
De är alltså ett helt gäng som har uppmärksammats, Linda Bondestam, Maija Nurme och Sanna Mander är bara några av dem, alla med sina egna säregna stilar. Finns det ändå något som förenar dem?
– Kanske passionen och stoltheten över det här yrket, svarar Lena Frölander-Ulf. Att skapa barnböcker känns stort och viktigt och konstnärligt belönande på ett varmt och glädjefyllt vis.
– Jag gissar att vi alla har vuxit upp med och älskat Tove Janssons bildvärld och att det på ett eller annat vis satt sina spår i våra bilder, tillägger Linda Bondestam.
– Ibland kan jag tänka att NU har jag nog hittat på något riktigt originellt och så skriver någon kritiker att de ser ett tydligt släktskap till Tove Jansson i mina bilder, fortsätter hon. Vilket ju egentligen är en mycket fin komplimang!
Linda Bondestam är den av de finlandssvenska illustratörerna som fått mest uppmärksamhet genom åren. Bland annat har hon nominerats till ALMA-priset flera gånger, senast i fjol. Nu står det även klart att hon är nominerad till Augustpriset för boken Mitt bottenliv. Av en ensam axolotl, med motiveringen: ”Mitt bottenliv erbjuder en humoristisk och hoppfull klimatberättelse i autofiktionsformat. En utrotningshotad salamander förundras över allt skräp som fyller havet, och sveps iväg av en tsunami förorsakad av människans klimatpåverkan. Fram träder ett ekosystem i fritt fall. Miljökatastrofen gestaltas med dov kolorism och stringent text snillrikt infogad på de välutnyttjade uppslagen. Verket visar Linda Bondestams virtuositet genom att begagna och berika bilderbokens hela repertoar”.
Boel Westin beskriver Linda Bondestam som en mångfasetterad illustratör som hela tiden överraskar och levererar något nytt. Att vara kapabel att göra något oväntat, just när man trott att man förstått henne, är det som fascinerat juryn mest. Ibland är bilderna svartvita i tusch eller bläck, andra gånger lyser färgerna starkt, ganska ofta använder hon sig av collageformen.
– ALMA-priset har betytt otroligt mycket för mig. Såklart är det smickrande att få en nominering och samsas med världens största namn i genren, men mest blir jag glad över att någon sett ens verk och berörts. Det är som att få en vitamininjektion.
En ALMA-nominering har också betytt att Linda Bondestams böcker flugit långt över gränserna och att hon blivit en trendande illustratör trots att hon själv tänker väldigt lite på vilken stil som är rätt för stunden.
– Mest tänker jag på att hitta rätt sorts färger, material och stämning till en specifik berättelse, säger hon.
Kan du ändå se några fördelarna med att vara ”trendig”?
– Kanske kan det väcka ha-begär hos köparna?
Linda Bondenstam fortsätter:
– Jag tycker om att det finns en mångfald bland de finaste bilderböckerna, små unika konstupplevelser, jag önskar att alla blommor fick blomma i bokaffärerna och att de inte var trend-orienterade. Det blir så mycket intressantare! Olika människor vill ha olika böcker.
Mer om finlandssvensk litteratur blir det i nästa Vi Läser, då alla prenumeranter får ett 52-sidigt specialnummer om just den svenska litteraturen i Finland. Beställ det här.
Marie Birde väljer: fem illustratörer att hålla ett öga på.
1 Linda Bondestam
Hennes bok ”Mitt bottenliv. Av en ensam axolotl” är nominerad till Augustipriset 2020 som Årets svenska barn- och ungdomsbok. Hon är en illustratör som är omöjlig att placera i ett fack eftersom hon behärskar en rad olika stilar. Handritat i tusch, färgbomber utan linjer eller ett överflöd i collage-teknik, man vet aldrig vad man får. Hemligheten till mångsidigheten är att hon ger sig själv möjligheten att vara nyfiken och låter sig överraskas (för att sedan kunna överraska oss andra). Det har fått henne att bli en av Finlands mest älskade barnbokstecknare.
Lästips: Djur som ingen sett utom vi
2 Lena Frölander-Ulf
Lena Frölander-Ulfs bilder växer fram som konstverk! Hon skrapar bokstavligen fram dem ur grundmaterialet skrapkartong och sköljer sedan över dem med akvarell. Därur
växer en mörk men otroligt vacker värld, full av märkliga varelser och fantasieggande detaljer. När man väl fastnat därinne är det svårt att slita sig. Inspirationen kommer från Art Nouveau-stilen och storheter som John Bauer, Hans Arnold och Alphonse Mucha.
Lästips: Jag, Fidel och skogen
3 Sanna Mander
Här har vi Finlands svar på Ingela Arrhenius: En ostoppbar och produktiv 60-talsfantast som fyller böcker, förpackningar och tyger med färg och rolig former. Målet är att få betraktaren att dra på mungiporna – uppåt – vilket uppskattas världen över. New York Magazine är en flitig beställare av hennes bilder. Själv blir hon alltid glad av att rita skattkartor, men blommor och vildvuxen natur är hennes ständiga musor.
Lästips: Nyckelknipan
4 Joanna Vikström Eklöv
Om dagarna är hon lärare, men så fort pekpinnen är bortlagd sätter hon sig ner och ritar ner verkligheten precis som den ser ut. Då är det tur att verkligheten ofta överträffar fantasin. Hennes detaljrika bilder är proppfulla av glädje, humor och finurliga karaktärer.
Lästips: Den fantastiske Alfredo
5 Sami Saramäki
Det är lätt att förlora sig i Sami Saramäkis värld som balanserar mellan det utomjordsliga och superrealistiska. I illustrationerna leker han med ljus, skuggor, form och textur och lyckas på så sätt skapa något helt egensinnigt. Modernt, samtida och alldeles magiskt gjort helt och hållet med hjälp av digital teknik.
Lästips: Pärlfiskaren
Annons
