Hundratals boktips för stora och små
Årtiondets bästa barnböcker
Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck listar sina tio svenska favoriter från de senaste tio årens svenska barn- och ungdomsboksutgivning.
Uppfriskande käftsmäll
Här ligger jag och blöder (2010), Jenny Jägerfeld
Jenny Jägerfeld är en av Sveriges främsta författare när det kommer till att skriva roligt och sorgligt, lätt och svårt. Hennes ungdomsdebut kändes som en uppfriskande käftsmäll när den släpptes. Jahaaaa, kan språket få vara så här kul? Jahaaa, kan referenserna få vara så här samtida? Jahaaa, kan en bok vara både en splatterscen och en actionrulle och ett superviktigt psykologiskt personporträtt och den ultimata gråt- och känslotriggern på en och samma gång? Berättelsen handlar om Maja, som sågar av sig sin tumme, letar efter sin försvunna mamma, och hittar … sig själv? Den är underbar.
Från 14 år.
Ett befriande stridsrop
Jag är jag (2011), Emma Adbåge
Vissa böcker läser man högt och glömmer. Andra böcker läser man högt och bär med sig så starkt att det känns rimligt att tatuera in boktiteln på sin hud. Jag är jag är den senare sorten. Det är en kapitelbok för 6-, 7-, 8-åringar som kan verka ganska oansenlig vid en första anblick. Den handlar om Mickans vardag, hennes tankar, hennes liv. Det är inte något särskilt storslaget som händer egentligen. Ändå är det … allt? I alla fall för alla oss som är eller varit som Mickan: Gärna i fred med ett ritblock, ganska tysta i klassrummet, och inte särskilt sugna på att gå på Natalies Big bang-kalas. Alls. »Jag är jag« tänker Mickan när hon står framför spegeln. Det är ett befriande stridsrop, trots att det bara hörs inuti huvudet på Mickan. Från 6 år.
Dödsvaka med smart magi
Ett hus utan speglar av Mårten Sandén (2012)
Få är så bra på att framkalla starka känslor på liten yta som Mårten Sandén. Den här berättelsen lockar med övernaturlig spänning i inledningen. Fiffigt, för snart är vi inne i det som allt egentligen handlar om. Vakan vid en döende släkting får en stor familj att möta sina livslögner, sorger och konflikter. Allt det där som de helst vill skygga ifrån, men som hindrar dem från att gå vidare i sina liv. Classic Sandén alltså. Att läsa hans böcker är att, oavsett ålder, konfronteras med sig själv. Det är ofta skitjobbigt, men lika ofta nödvändigt, och otroligt bra. Från 10 år.
Mörker för tonåringar
Om detta talar man endast med kaniner (2013), Anna Höglund
»Jag kom till världen en vårdag för tretton år sedan. Jag ångrade mig nästan genast.« Vissa upphovsmän flyttar hela tiden fram gränserna för hur en lämplig barnbok är, och får ängsliga vuxna att ifrågasätta om temat passar den tänkta målgruppen. Efter flera bilderböcker kom Anna Höglunds första verk för äldre läsare. Existentiella tvivel och mörker utlovas från första sidan i både bild och text. Passar det verkligen för ungdomar? Ja. På precis samma sätt som vissa böcker alltid passar för vissa läsare, men inte för alla. Som man brukar säga; de som fattar, fattar. Från 12 år.
När man inte kan vara duktig längre
Flyt som en fjäril, stick som ett bi (2013), Elin Nilsson
På ytan en familj i upplösning på grund av en hemmasittande son som har checkat ut från allt till förmån för WoW. Under ytan, frågor om tillhörighet och gemenskap. Miranda går i åttan. Hennes mål är att nå sim-SM. Samtidigt försöker hon vara en bästa vän, och en dotter som inte är till besvär för sina redan pressade föräldrar. Det är svårt. Under en termin rasar allt omkring henne bit för bit, och hur mycket hon än vill vara en maskin som klarar allt utan att känna efter, går det inte. Elin Nilssons bok är en pärla att upptäcka, om allt som tränger in i ens innersta, hur mycket man än kämpar emot.
Från 13 år.
Myllrande apäventyr
Mördarens apa(2014), Jakob Wegelius
Att tänka på hur lång tid det måste ha tagit för Jakob Wegelius att skapa den grafiska romanen Mördarens apa är lite som att tänka på rymden. Boken är över 600 sidor tjock, och bilderna är helt makalösa i sin detaljrikedom. Det är apan Sally själv som berättar – gorillan som både kan skruva ihop en båtmotor, slå en indisk minister i schack, och plita ner sin livshistoria på en skrivmaskin. Berättelsen kretsar kring ett mordfall, och tar läsaren med över halva världen. Här ryms ondska, korruption, kärlek och stormiga sjöresor. Läs den högt! Hela familjen kommer vilja lyssna.
Från 10 år.
Så mycket levnadsglädje!
Vi springer! (2014), Joar Tiberg och Sara Lundberg
»Här är jag och min kompis Åke. Det är jag till höger, Åke står till vänster om mig. I natt var vi ute och sprang.« Så börjar Vi springer!, och studier visar: Det går att läsa den här bilderboken hundratals gånger och ändå få bröstkorgen sprängfylld med levnadsglädje och frisk luft vid varje läsning. Två pojkar springer över uppslagen, över berg, förbi Grönland och Grötland, mot månen, några extra varv runt jorden och tillbaka igen. Det är något med den utsuddade gränsen mellan fantasi och verklighet, dröm och vaket tillstånd som gör att boken känns så fri.
Från 3 år.
Lång dags färd mot födelsedagskalas
Vad gör man inte,(2015) Maja Hjertzell
En familj och en pressande varm sommardag. Genom att följa tre syskons färd mot sin mammas födelsedagsfirande tecknas en historia om arv, identitet och möjligheter att omskapa sig själv på en liten ort. Det är sparsmakat, effektivt och lågintensivt andlöst. Hjertzell är en mästare på att skriva mellan raderna och att lyfta fram små, perfekta detaljer som så exakt sätter en karaktär eller en situation. Man hålls på halster genom alla de 144 sidorna, och när man läst klart stannar den här familjen med en länge.
Från 15 år.
Varm bilderbok om fotbollshatande barn
Småkrypsboll (2015), Tove Pierrou och Joanna Hellgren
Omko ska spela fotbollsmatch. Så är det bara. Trots att han inte är särskilt sugen och trots att högra skon är för stor, så börjar matchen. Och Omko står där på planen och drar i sina korviga strumpor för hundrade gången. Och det är då han ser dem! En snigel. En skalbagge. En humla! Gräset är fullt av småkryp som behöver räddas undan de hårda bollarna. Småkrypsboll är en av de mest inkännande bilderböckerna som finns, tror jag. Barnet som hatar fotboll! Småkrypen som behöver räddas! Vuxenvärlden som låter det ske! Blicken mellan Omko och humlan! Det är så mycket värme i både text och bild att man blir helt golvad.
Från 4 år.
Intressant hjältinna i nätdejtingroman
Under odjurspälsen (2017), Klara Krantz
Signe och Joel har träffats på nätet, och lärt känna varandra genom att chatta i timmar. Nu är de kära, och planerar att ses i verklig-heten. Problemet är bara att Joel tror att han chattar med gulliga Frida i Karlstad. Inte med fula Signe i parallellklassen, som han vanligtvis inte ägnar en blick. Klara Krantz har en ton och ett mod som är helt genialt i ungdomsromanen Under odjurspälsen. Utan spärrar lägger hon sin huvudperson Signe under luppen, och skildrar henne inklusive allt: Svett, längtan, oro, ledsamhet, kåthet och ensamhet. Signe är inte en hjälte som det är lätt att älska. Men hon är mänsklig, och därmed blir hon fruktansvärt intressant.
Från 14 år.
Läs också:
Klassiska ungdomsböcker – 12 tidlösa favoriter
Läs också:
Tillbaka till anarkins rike
Läs också:
12 nordiska författare avslöjar sina favoritord
Annons
