Blå ugglan
I en liten stuga i en stor skog vid de vackra bergen bor Stenlund och Granlund. De har det så bra! De pratar. De skrattar. De steker kantarellmackor. Men så plötsligt en dag dör Stenlund, och Granlunds sorg blir akut och avgrundsdjup. Och det är strax efter det som den stora blå ugglan dyker upp med sina klotrunda ögon. Den stirrar på Granlund där utifrån, trots att han försöker gömma sig under täcket. Vad vill den där läskiga varelsen?
Det här är en maffig bilderbok (56 sidor!) där saknadens och sorgens blå färg breder ut sig över uppslagen. Ibland tar den nästan hotfullt stor plats, och ibland syns den bara i någon liten detalj. Det är ju så med sorg. Den flyttar in ibland, tar lite olika stor plats beroende på dagsform, och det finns inte så mycket att göra åt det mer än att flyta med och låta tiden gå. Tids nog känns det inte lika hotfullt att tvingas sörja längre. Den blå ugglan bor här nu, och det är okej. En himla fin berättelse om vänskap och
sorg.
Tips: Lisa Bjärbo & Johanna Lindbäck
