Vi ska ju bara cykla förbi
Nämen, är det ett exempel på den för tillfället mest utrotningshotade sortens ungdomsbok, den om inget speciellt? Jajamän! För att citera George i Seinfeld, »It’s a show about nothing«, och det är ju det bästa ämnet. Livet som pågår utan att vara värdegrundsinspirerat eller anpassat. Manda och Malin går i nian och de vill att något ska börja, hända, ta dem med storm, göra dem coola, göra dem kära. Allt det vanliga när man går i nian alltså. Svårt att få till när man bor på ett litet ställe, eller svårt i allmänhet, men alltid lika härligt att få läsa om när det är bra. Ellen Strömberg lyckas med det uppdraget. Det blir kul och jobbigt på ett tonårscyniskt sätt med massa insikter och erfarenheter, och vänskap över allt. Kanske. Som läsare är man så glad över att inte vara där längre, men också så glad att få hoppa tillbaka en stund i den här boken. Går den att läsa i skolan och koppla till samhällskunskap eller historia, får den killar att börja läsa, finns det ett viktigt ämne i den? Svar: kanske. Kolla själv. Bli glad.