Skiftsovare
Ni vet den där känslan när man varken sover eller är riktigt vaken och hör ett antal röster som pladdrar i huvudet? Det kan vara de sista resterna av något man drömt, som kanske blandas med ljudet av en radio som står på någonstans i rummet. En del av det där pratet handlar om sådant som händer när man är vaken. Annat är helt obegripligt och tycks komma djupt från det undermedvetna. Lite den känslan får man av att läsa schweiziska Dorothee Elmigers Skiftsovare, i översättning av Annika Ruth Persson.
En grupp människor från hela världen har samlats på en anonym plats i en europeisk skog. De omnämns bara med yrkesbeteckning: här finns till exempel en författare, en logistiker, en student, och så den unga kvinnan som kallas A.L. Erika. De för ett ständigt pågående samtal. Om vad? Allt är inte helt glasklart och viss förvirring hos läsaren kan uppstå. Men håll ut bara, för snart urskiljer sig en tråd i samtalet och det som skildras är misstänkt likt vår egen värld just nu. Inga händelser och platser sägs rakt ut, men boken ger en kuslig och utmanande bild av vår samtid. Den ställer frågor som handlar om flykt, gränser, migration och hemhörighet.
