(Boken om) Min trädgård
Den som läst sin Jamaica Kincaid är lika bekant med hennes motvilja mot William Wordsworths påskliljor som med söta, dävna dofter av blomster från uppväxtens Antigua. I (Boken om) Min trädgård rör sig Kincaid från barndomens trädgårdar till den nuvarande täppan i Vermont, från Edens lustgård till informationstäta frökataloger. Trädgården är en stor kärlek, varken okomplicerad eller villkorslös. Kincaid anlägger inte sin trädgård; hon låter den växa fram i ett samtal med de föreställningar om trädgården som har nära förbindelser med kolonialiseringens historia. Det här är en essä som parar den euforiska besattheten av att köpa och plantera växter med den fullständiga oinställsamhet som alltid genomsyrar Kincaids prosa. I den, och i trädgårdskärleken, finns en kantighet; en hård kärna av oemotståndlig oförsonlighet.
Översättning: Niclas Nilsson
Tips: Therese Eriksson
