Mot fyren
Den här modernistiska klassikern omnämns ofta som en av den brittiska litteraturens mest svårlästa romaner. Det är den verkligen inte, men det är ingen roman man hastigt ögnar på badstranden. Nej, den kräver att man som läsare är uppmärksam och orkar att ta in stämningarna i boken, allt det romangestalterna säger mellan raderna, vad de tänker och känner. Förmår man bara göra det, är Woolfs roman ett stycke briljant romankonst som säger mycket om mänskliga relationer och som doftar saltstänkt sommar vid hav. Den yttre handlingen kan sammanfattas på några få rader: Familjen Ramsay har ett sommarnöje på den natursköna ön Isle of Skye i Skottland. Där vistas familjefadern, som ständigt tvivlar på sina egna förmågor, den omhändertagande modern, de åtta barnen och ett antal vänner. En bit ut i havet står en fyr som James, ett av de åtta barnen, drömmer om att göra en utflykt till. Modern säger ja, fadern nej. Tio år går, för-mörkade av första världskriget, innan utflykten blir av. Men då är familjen och dess vänkrets kraftigt decimerad av sjukdom och krig.
