Svartstilla
Man ska akta sig för att göra en annan människa till sitt hem, det vet den åldrade kvinnan som sörjer sin döda make, men hon har gjort det ändå. Mannen, duet som hon riktar sig till genom hela romanen, var hennes allt. Och han var den enda som kunde jaga bort hennes inre mörker – hennes svartstilla.
Norska Susanne Skogstads debutroman är en poetisk, gripande berättelse som med korta, täta meningar skildrar smärtsamt åldrande och stor kärlek, men framför allt djup sorg. Inte sorten som passerar efter »lagom« lång tid, utan en som förlamar och griper sig fast. Alldeles för länge tycker kvinnans tre barn. Men, berättelsen om deras vilja att flytta modern från den stora villan och hennes vägran, är inte svartvit; den visar alla inblandades förtvivlan.
Översättare: Cilla Naumann
