Pappans Proust-anteckningar är ett tidigt minne. Men arkitekten Gert Wingårdhs favorit är snarare  Dirk Bogarde. Men varför väljer denne man av god smak att färgsortera sin boksamling?

Att komma in i Gert Wingårdhs bibliotek är som att ställa sig mitt i en färgcirkel. 

– Jag sorterade böckerna i färg när vi dömde ut läsandet i bokform till förmån för paddan men jag känner att böckerna är på väg att smyga sig in i vårt liv igen, säger landets kanske mest framgångsrike arkitekt och kontroversielle höghuskramare med rätt att folkbilda. 

Barfota tassar han runt i det faluröda 1600-talstorpet som är tillbyggt och förädlat på höjden och tvären, med enorma glas ut mot hönsen, havet och oändligheten. 

Hur ser du på bokhyllans funktion?

– Bra bärare av böcker. That’s it. Det är inte ofta folk ber en att planera för böcker i hemmet – jag har ritat ett privat bibliotek och det var någon gång på 80-talet. 

Gert Wingårdh kommer tydligt ihåg att pappa högläste ur Tusen och en natt för mamma när han var liten. Sedan stack de säkert en bok eller två i händerna på honom för de läste jämt. Han pekar på Prousts På spaning efter den tid som flytt som han fått ta över efter pappa.  

– Han läste Proust flera gånger och det märker man för det är små blyertsnoteringar överallt. Mitt eget intresse för Proust kommer nog främst från konsthistorien där man refererar till honom väldigt mycket. Det jag tycker är intressant är den otroliga närvaron i ögonblicket, man får nästan läsa meningarna högt för att inte gå vilse i dem.

Gert Wingårdh blev väldigt intresserad av flygplan som tolvåring och började springa hos bokhandlarna. Eftersom den svenskspråkiga litteraturen om flygplan var mager köpte han böcker på engelska. 

– En tidig förvirrad läsupplevelse var Moment 22 som jag köpte eftersom det var bombplan på omslaget. Jag försökte förgäves förstå vad romanen handlade om. 

i den gulorangea hyllsektionen står några favoriter som han alltid återvänt till. Paul Theroux, Bruce Chatwin, Dirk Bogarde. 

– Bogarde medverkade i ett antal av Viscontis filmer, bland annat Döden i Venedig, och Cavanis Nattportieren. På 70-talet började han skriva sina memoarer och de läste jag eftersom jag tyckt om hans filmer. Jag har nog läst det mesta han har skrivit. Det är en väldigt knapp, precis engelska.  

Annars försjunker Gert Wingårdh mest i fackprosa och historisk litteratur. Han plockar fram den första volymen av The Decisive Battles of the Western World av J. F. C. Fuller som rejält tummad nästan faller isär som en kortlek. 

Jag tänker att du vet när du ser god arkitektur. Kan du överföra den blicken till annat – som litteratur?

– Hm, det är en intressant fråga. Kanske. När man håller på och krånglar med arkitektur känns det väldigt skönt att komma tillbaka till ett slags förenkling. Samma sak kan jag känna med litteratur. Jag tycker om när författare verkligen väger sina ord. Det finns något i detta med reduktion och precision som är intressant.

Artikeln publicerades i #2/2018.

Fransk kollaps

Ålder: Fyller  71 år i april.

Bor: I ett utbyggt gammalt soldattorp innanför Marstrand på västkusten.

Familj: Gift med Karin. Fem barn, ett gemensamt, två vardera ur tidigare äktenskap.

Yrke: Arkitekt.

Aktuell: Husdrömmar på SVT och  boken Wingårdhs villor: Kristina.

Läser just nu: Case Red: The Collapse of France av Robert Forczyk. Varje vecka dimper Aviation Week & Space Technology ner i brevlådan.

Annons
prenbild

erbjudande

Prenumera på Vi Läser – Sveriges ledande bokmagasin

För bokälskare, av bokälskare