Vilken skräll! Årets Nobelpriset i litteratur år 2021 tilldelas romanförfattaren Abdulrazak Gurnah, född på Zanzibar och verksam i England. Men vem är han?

Med motiveringen ”för att kompromisslöst och med stor medkänsla ha genomlyst kolonialismens verkningar och flyktingens öde i klyftan mellan kulturer och kontinenter” tillkännagav Mats Malm årets Nobelpristagare i litteratur. Reaktionen i Börshuset? Tystnad. Så vem är denna 73-åriga man?

Full förvirring i Gamla Stan. Gurnah – vem är det? Inte så konstigt att den välklädde herren i mitten helst ville prata om skandalerna häromåret …

Abdulrazak Gurnah föddes 1948 på Zanzibar och är verksam i England. Han debuterade 1987 med romanen Memory of Departure. Genombrottet kom 1994 med romanen Paradise som nominerades till Bookerpriset och Whitbread Prize for fiction. Han har gett åtta böcker.

Förutom sitt författarskap är han litteraturkritiker och undervisar i engelska och litteraturvetenskap vid Kents universitet. Han har redigerat antologier över afrikansk litteratur. Något som både Mats Malm och Anders Olsson återkom till flera gånger under tillkännagivandet.

– Abdulrazak Gurnah är inte bara en fantastisk författare utan också en banbrytande forskare.

– Det är strålande och underbart att tilldelas Nobelpriset i litteratur, säger Abdulrazak Gurnah till nyhetsbyrån Reuters, och fortsätter:

– Jag är väldigt tacksam till Svenska Akademien för att ha belönat mig och mina verk. Det är ett så stort, underbart pris, och en så enorm lista av magnifika författare. Jag försöker fortfarande ta in det här beskedet.

Abdulrazak Gurnah trodde först att det var ett skämt när Akademiens ständige sekreterare Mats Malm ringde upp. I en längre intervju med BBC:s Newshour säger han:

– Jag är väldigt, väldigt överraskad – en aning chockad. Det är som ett ryck, din kropp skakar till en aning. Det är underbart, både för mig personligen och för de teman och idéer som återfinns i mina verk.

Abdulrazak Gurnah är erkänd som en av de tongivande postkoloniala författarna från Afrika. Här finns en intressant diskussion där han medverkar.

– I alla sina tio romaner har han genomlyst kolonialismens och exilens verkningar. Med början i Memory of departure från 1987 utgör hans författarskap ett fortgående försök att från ständigt nya håll gestalta flyktingens rotlöshet, säger Nobelkommitténs ordförande Anders Olsson.

Litteraturkritikern Sara Abdollahi tycker att Svenska Akademiens beslut att tilldela Abdulrazak Gurnah priset är bra.

– Det behövs en författare som belyser just det koloniala som pågår i världen, säger hon i SVT:s livesändning.

Vi Läsers boktipsare, litteraturkritikern Yukiko Duke, är också positiv.

– Ett bra val av Akademien! Nu har ledamöterna satt ljuset på en romanförfattare och litteraturforskare som skriver om kolonialism och migration. Det faktum att han kommer från  Zanzibar, en gång fäste för den afrikanska handeln med kryddor och slavar, och utsatt för såväl brittisk som tysk kolonialism, är inte ointressant. Det är ett land där folkförflyttningar har ägt rum i många hundra år, säger hon och tillägger:

– Det är roligt när Akademien introducerar författarskap som hittills inte varit så kända!

Kände du till hans författarskap sedan tidigare?

– Jag visste att han skrev, men hade inte läst honom. Bara hans tidskrifter om afrikansk/postkolonial litteratur. Men det lilla jag nu har lyckats hitta i textväg av honom skvallrar om att han skriver bildrikt och vackert.

– Det vår ambition att stärka vår överblick och vår fördjupning, konstaterade Anders Olsson, när han fick frågan om Svenska Akademien tidigare varit dåliga på att uppmärksamma och belöna utomeuropeiska författare.

– Jo, erkände Anders Olsson. Det är säkert så. Men även vi påverkas av diskussion som sker i omvärlden.

Några av Abdulrazak Gurnahs verk har ställts fram i Börssalen.

Anders Olsson menade att, enligt honom, så skiljer sig Gurnahs forskning till viss del från de ämnen som han fördjupar sig i som skönlitterär författare.

– I författarskapet … i en rad märkliga och märkvärdiga romaner … skildrar han flyktingen och flyktens erfarenhet, människor som inte har en klar slutdestination men heller ingen väg tillbaka. De söker en identitet som som är oklar och osäker, sa Anders Olsson.

– Det finns förstås kopplingar till detta i hans forskning, men även skillnader. Jag tänker till exempel en intressant debatt mellan honom och VS Naipul där deras olikheter framkommer …. Och så Gurnah skrivit fantastiskt om författare som Ngugi wa Thiongo och Salman Rushdie men även om just Naipul.

På den obligatoriska frågan – vilken är din favoritbok, och var ska man egentligen börja? – svarade Anders Olsson.

– Åh, By the sea är nog min favoritbok. Men även Paradise, som även finns på svenska ….

Paradiset – en av två titlar som finns i svensk utgivning. Förlag är Celander och översättare är Helena Hansson

På svenska finns endast två titlar – nämnda Paradiset och så den Den sista gåvan (översättning Helena Hansson) – utgivna på det lilla Lund-baserade förlaget Celanders. Huruvida förlaget fortfarande sitter på rättigheterna kunde inte Anders Olsson svara på. Vi har sökt förlaget för en kommentar, men föga förvånade tutade det upptaget.

Celanders har gett ut böcker som Chris Abanis genombrottsroman Graceland och fackboken Libyenkrigets geopolitik. Och så vår favorit från utgivningen (ett verk vi tjatat om i många sammanhang och under många år): Bilal – på slavrutten till Europa. Visst anar man en röd tråd? Mannen bakom förlaget, Henrik Celander, säger till SVT:

– Det är minst sagt omtumlande och väldigt förvånande. Jag hade inga förväntningar, säger han samtidigt som hans telefon går i ett.

Henrik Celander menar att det som utmärker Abdulrazak Gurnah är just förmågan att på ett nyanserat sätt skildra människor.

– Hans förmåga att skildra människor med stor inlevelse men utan att måla svartvitt i sin skildring, hans sätt att väva in klassiska motiv, säger han till TT. Till exempel Paradiset kan man på ett sätt betrakta som en parafras på bibelns berättelse om Josef och hans bröder.

Vi Läsers utsände försökte efter tillkännagivandet få en kommentar från någon av ledamöterna på plats. Läsare med gott minne kanske minns när Kristina Lugn kommenterade Bob Dylans skrällpris eller när Klas Östergren i gräll hawaiiskjorta lade ut texten om storheten hos Ishiguro. Men det märks att Svenska Akademien, efter krisen, stramat upp rutinerna och centralstyr allt som rör tillkännagivandet. Vårt försök att få en kommentar från den nästan alltid lika pratglade Per Wästberg föll platt.

Inom kort publicerar Vi Läser en ny ”Nobeldagbok”. Efter Per Wästberg, Sara Danius och Anne Swärd har turen nu kommit Ellen Mattson. Hon är en av fem ledamöter i den inflytelserika kommittén och det ska bli väldigt intressant att läsa hennes inifrånskildring inför tillkännagivandet, men minst lika intressant at få ta del av hennes syns på Abdulrazak Gurnah och hans böcker. Du som har vårt nyhetsbrev får läsa hennes dagbok först av alla.


Annons
prenbild

erbjudande

Prenumera på Vi Läser – Sveriges ledande bokmagasin

För bokälskare, av bokälskare