Noterat

“Keats är död, instapoeterna regerar”

av Terri Herrera Eriksson

I den anglosaxiska världen når unga kaxiga kvinnliga poeter stor framgång och kan närmast beskrivas som lyrikens influncers. Men trots att det har lett till att allt fler köper och läser poesi provoceras kritiker och etablerade författare.

Keats is dead so fuck me from behind. Så inleds en dikt av nya zeeländska Hera Lindsay Bird som blivit en viral succé. Hon är en av många unga kvinnliga poeter som utmanar och förändrar den anglosaxiska litterära världen just nu. Dessa kvinnor, som inte sällan har en feministisk agenda och ofta är av annat ursprung, tar plats i den litterära världen vilket skapar både försäljningssuccé och debatt. De slår i regel igenom på sociala medier där de har massa – ibland miljontals – följare men många säljer också riktigt bra i tryckt form. Den starkast lysande stjärnan är 26-åriga indisk-kanandensiska Rupi Kaur vars lyrik sålde för 13 miljoner kronor förra året. Hon har även ett Instagramkonto med 3,5 miljoner följare, däribland popstjärnan Ariana Grande och megakändisen Khloe Kardashian.

Att unga, politiska och utlandsfödda kvinnor skriver lyrik ger en ny målgrupp av läsare. Tjejer i åldrarna 14–24 år är numera den grupp som konsumerar mest poesi i Storbritannien och när andra länder brottas med vikande försäljningssiffror har den brittiska poesimarknanden ökat med 48% de senaste åren, enligt Nielsen Bookscan.

Bokhandlare och förläggare jublar, men samtidigt rasar en infekterad debatt om huruvida den nya generationens poeter ens kan hantverket. De anklagas för att jaga likes och anpassa sin poesi till vad den inte så tålmodiga sociala medie-publiken vill ha.

Startskottet för debatten kom när poeten Rebecca Watts för ett år sedan publicerade essän The Cult of the Noble Amateur i Poetry Nation där hon gick till ett välformulerat angrepp på Kaur med gelikar och menade att de bara skapar lättsmält innehåll som anpassas efter konsumenterna.

– Många etablerade poeter tycker att detta inte är riktig poesi, säger kritikern Magnus William-Olsson, grundare av poesirecensionssajten Örnen & Kråkan. Jag var nyligen i Mexiko och där diskuterades fenomenet mycket, trots att tendensen inte är lika stor där.

Själv tycker han att frågan är mer komplex än så.

– När det gäller så kallad instapoesi marknadsför man både plattformen och sig själv på ett annat sätt än tidigare generationers poeter har gjort. Samtidigt är det ett sätt för unga människor att publicera sig gratis – och ett sätt för andra att få upp ögonen för poesi. Man får inte glömma att många av de som anklagas för att inte skriva riktig poesi är tonåringar och unga vuxna. De håller på att hitta sitt uttryck, skillnaden är att de gör det publikt.

I Skandinavien har vi få renodlade motsvarigheter till den anglosaxiska världens lyrik-influencers. Det närmaste vi kommer är Moder Justitia/Ida Eklöf som har närmare 10 000 följare på Instagram och debuterade i bokform förra året. Första upplagan av hennes diktsamling Moder Justitia sålde slut på en vecka och hon delar snarare scen med politiska popduon Rebecca & Fiona än med Ann Jäderlund.

– I Norge finns Ingvild Lothe, som etablerade sig på Tumblr och Instagram. Hennes debutbok Varför är jag så ledsen, jag som är så söt har sålt riktigt bra, särskilt i hennes hemland. Men hon har gått författarutbildning på Bø och går nu litterär gestaltning i Göteborg och det är svårt att säga att hon saknar kunskap. Och i Danmark har vi Olga Ravn, vars konton på sociala medier betytt mycket för hennes författarskap – men det har snarare varit ett komplement, säger Magnus William-Olsson.

Han tror att vi inte kommer att se en lika stark trend i Sverige som i den anglosaxiska världen.

– Det är bara där, och i Kina, som internetpoesin är så här stor. I Kina är den obegripligt stor. I Sverige har vi istället andra starka identitetsyttringar, som ”Ortens bästa poet” som har skapat en rörelse och fött riktigt bra författare.

Samtidigt som vi har unga poeter som slår igenom via sociala medier och därefter publicerar sig i bokform så finns det en motsatt rörelse: Etablerade poeter som inser sociala mediers kraft. Exempelvis publicerar sig Tomas Tidholm på Twitter.

Hittills har ingen anklagat honom vare sig för ytlighet eller publikfrieri.

Du kanske också gillar