1794
Precis som sin föregångare får den här boken 1700-talet att framstå som en tid då det enda roliga var den låga medellivslängden. Misären drabbar allt och alla, täcker varje nedsmutsad millimeter av samhället, från slavskeppen och dårhuset, till de kvinnor som flytt spinnhuset men inte kommer undan vare sig förtrycket eller fattigdomen. Inte ens adelsmännen slipper undan sjukdomarna, missbruket och det obarmhärtiga våldet. I 1794 träffar vi åter-igen några av dem vi lärde känna i 1793. Den enarmade Cardell försöker ta reda på vad som verkligen hände när Linnea mördades. Om du hade hoppats på en mer lättsmält historia kommer du att bli besviken. Det här är en roman du läser för det oslagbara språket (som får dig att förflyttas till en helt annan tid, men samtidigt får just den tiden att kännas ytterst påtaglig) och för att berättelsen, trots att den är bland det vidrigaste jag har läst, är helt oemotståndlig.
Uppläsare: Martin Wallström
//Malin Persson Giolito
