Det jag redan minns
Varför bär jag med mig så många av Mats Kempes noveller inombords? Det måste vara den där märkliga svävningen som finns i så många av hans verk. En känsla av att Kempes huvudpersoner – liksom vi läsare – i själva verket inte alls kontrollerar livet. Att det är någon annan som drar i trådarna. Läs nya Det jag redan minns, så förstår ni vad jag menar. Här balanserar författaren vardagliga scener med rena fantastiken. Ungdomar smittas av en sjukdom och förvandlas till fåglar. Ett mobboffer upptäcker att lärare förvarar minikloner av eleverna i skolkällaren. Det skulle kunna bli så fel. Men Kempe har absolut språkligt gehör och känsla för subtil psykologi och får till den där märkliga svävningen.
