Hamnen
En nytt, exklusivt bostadsområde skjuter i höjden vid havet. Landskapet ska vänja sig vid de inkräktande husen, husen ska rätta in sig i landskapet. Helt lätt är det inte. I de nybyggda, arkitektritade monoliterna lever stressade, framgångsrika människor med »framförhållning« som mantra. De vill bo i naturens närhet, men helst inte påverkas av den. Naturen ska anpassas, tämjas: »de boende fick instruktioner/om att gå försiktigt/över cykelstigen/tills den vant sig/vid att vara cykelstig.« I sina skenbart enkla dikter lyckas Sanna Hartnor skildra såväl storstadsmänniskans livsinställning som staden som livsrum. Hon gör det med lekfull lätthet, värme och en stor portion humor.
