Städer
Det händer ingenting uttalat dramatiskt i de tolv novellerna i Maxim Grigorievs debutsamling. Dramatiken ligger i stället i orden mellan raderna, i skiftningarna i stämningslägen. Här finns ett filmiskt öga och en språklig elegans som gör läsningen till en sensuell njutning. Flera av novellerna utspelar sig i Ryssland, i slitna stadsmiljöer där skymningarna är vemodigt »berlinerblå«. Grigoriev utmanar läsaren, berättar så lite detaljer som möjligt, lämnar mycket åt läsaren att fylla i. Ibland blir man irriterad över att få så få ledtrådar, men ofta låter man sig förföras av ordens skönhet. Och när läsningen väl är över, ser man på städer på ett helt nytt sätt.
