Vitsippor och pissråttor
Vad gör man när ens största idol i livet – ens högt älskade storebrorsa – inte är alls lika älskad av alla andra? Vad gör man med insikten om att brorsan rent av verkar mobbad, och mår sämre och sämre för varje dag? Försöker prata med honom? Berättar för någon vuxen? Eller… försöker man hämnas på pissråttorna som utsätter honom för skit i skolan?
Augustprisvinnaren Oskar Kroon är tillbaka med en roman som verkligen känns från första stund.
Det vilar något Ulf Stark-skt över Oskar Kroons ton, och det är inte bara för att den här berättelsen (kanske) utspelar sig i en annan tid, när barn fortfarande lekte på soptippar. Det är också för att det är finstämt och stenhårt på samma gång, med en tydlig nerv som driver läsningen framåt. Det känns både tidlöst och helt nytt. Har jag ens läst något förut om hur det är att vara syskon till någon som är mobbad? Inte något sådant här i alla fall. Läs den högt för någon i åttaårsåldern eller så!
Illustration: Hanna Klinthage
Tips: Lisa Bjärbo & Johanna Lindbäck