Kan man bli friskare av att läsa? Ja, i alla fall om man ska tro en rad forskare. Men det gäller inte all läsning.

Vem med hjärtesorg har inte mått bättre av att läsa om favoritboken? Eller att prata om stora etiska frågor i bokcirkeln? Generellt vänder vi oss till kulturen för att lindra sårade känslor eller deppiga tankar. Men nu börjar allt fler få upp ögonen för att kultur i sig faktiskt kan vara ett läkemedel ­– om den används rätt.

I september kommer boken Biblioterapi: ­Hälsofrämjande läsning i teori och praktik skriven av litteraturvetaren Cecilia Pettersson. Samtidigt dyker biblio­terapeutiska bokcirklar upp lite överallt. I dag finns exempelvis bokterapi för nyanlända flyktingar, unga med aggressionsproblem, personer som förlorat en anhörig eller kvinnor som lider av psykisk ohälsa efter förlossning.

Funnits länge

Begreppet har funnits sedan tidigt 1900-tal, men i Sverige har metoden fått spridning först på senare år. Det finns en rad olika typer av biblioterapi. I Storbritannien är konceptet Books on Prescription väl utbrett inom vården. Där ligger fokus på att läsa självhjälpsböcker.

I Sverige är det vanligare med det som kallas för kreativ biblioterapi, det vill säga att man utgår från en skönlitterär text och skapar själv utifrån den texten. Den ­formen har i sin tur olika inriktningar, som läsbiblioterapi (där man läser på egen hand och däremellan samtalar med sin terapeut) och interaktiv biblioterapi i grupper. 

Studerat effekten

Cecilia Pettersson har utfört tre studier om biblioterapins påverkan på hälsan och har sett en rad positiva effekter.

– Läsningen har bland annat visat sig vara avslappnande, kunnat minska smärta, bidragit till ökat självförtroende och till personlig mognad.

En av pionjärerna inom svensk biblioterapi är Pia ­Bergström, socionom och familjeterapeut som är kursansvarig för Sveriges enda högskoleutbildning i ämnet. Den första terminen hade kursen, som ges vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, 200 sökande. Allt från präster och bibliotekarier till psykologer var intresserade.

– Det är väldigt roligt att vara en del av utvecklingsarbetet. I höst startar vi även en förening för biblio/poesiterapi, en ­systerförening till den finska motsvarig-heten som grundades 1981.

Få känner till

Pia ­Bergström menar dock att det kan vara en nackdel att terapiformen är så pass ny i Sverige. Få känner till vad den innebär.

– Ett vanligt missförstånd är att all ­läsning är biblioterapi. Det är den inte, även om läsning kan vara terapeutiskt på samma sätt som trädgårdsarbete. 

En annan missuppfattning är att högkvalitativa klassiker funkar bäst. 

– Visserligen kan det stämma såtillvida att de ofta rör sig kring stora livsfrågor, säger Pia Bergström. Men generellt fungerar korta texter med många bottnar bäst; poesi, noveller och korta utdrag från romaner. Responsen ska helst vara omedelbar, att man delar läsupplevelsen i stunden tillsammans med andra – till skillnad från bokcirklar där man läser hemma.

Korta texter bäst

Även Cecilia Pettersson understryker att texterna gärna får vara korta. 

– Många behandlas för att de är utmattade eller bär på förlamande sorg. Då orkar man inte läsa så långt. Andra är läsovana. Det finns heller ingen evidens för att klassiker fungerar bättre än fantasy. Allt handlar om målgruppen, säger hon.

– En författare som flera av deltagarna i mina studier har uppskattat är Bodil Malmsten. Dels för att hon skrivit många korta och kärnfulla texter, dels tror jag hon har något som tilltalar många.📖

Terri Herrera

Annons