Drøbak 1947
I de sena tonåren fick författaren Oline Stig veta att hennes norske farfar hade dömts för landsförräderi vid andra världskrigets slut. Hon har tidigare i den autofiktiva romanen ”Jupiters öga” skrivit om vad som fick hennes farföräldrar att – mitt under den tyska ockupationen – gå med i det norska nazistpartiet. I Stigs senaste roman träffar vi farföräldrarna när kriget är över och tyskarna har förlorat. Aksel och Clara Engebret, som de kallas i det autofiktiva verket, har tvingats lämna sin burgna Osloförort och flytta till det lilla samhället Drøbak vid Oslofjorden. De är utfrusna, de enda som vill umgås med dem är andra ”landssvikare”. Den äldste av deras söner har helt vänt dem ryggen, den yngste börjar också fjärma sig från dem. Det här är inte bara en roman om överlöperiets pris: det är i lika hög grad en smärtsam berättelse om skammen och tystnaden som ärvs av oskyldiga barn och barnbarn.
Tips: Yukiko Duke
