Drömräkning
Finns det kärlek som varar eller är kärleken ett övergående tillstånd? Det frågar sig de fyra afrikanska kvinnor som står i centrum för den nigerianska författaren Chimamanda Ngozi Adichies senaste roman, hennes första på tolv år. Kvinnorna lever i USA, ett USA där coronaepidemin brutit ut och samhället har stängt ner: plötsligt finns tid för eftertanke. Resejournalisten Chiamaka har sökt sig till man efter man utan att någonsin tyckas hitta rätt. Advokaten Zikora, Chiamakas bästa vän, har upptäckt att hon är gravid och måste be en person om hjälp som hon demonstrativt vänt ryggen. Chiamakas driftiga, begåvade kusin Omelogor har gjort kometkarriär inom bankväsendet. Men en dag börjar hon ifrågasätta vad hon håller på med och beslutar sig för att börja forska kring pornografi. De tre kvinnorna kommer från nigeriansk övre medelklass och lever ett privilegierat liv i sitt nya hemland, men finner sig ändå inte riktigt till rätta. Kadiatou, Chiamakas hushållerska, har en helt annan bakgrund. Hon kommer från landsbygden i Guinea och har lockats till USA av sin ungdomskärlek. Men nu sitter han i fängelse och Kadiatou tvingas jobba extra som hotellstäderska. Under ett av hennes arbetspass händer något som vänder upp och ner på hennes tillvaro. Hur ska de andra kvinnorna agera? Vid några få tillfällen befinner sig Adichie farligt nära melodramen, men lyckas räta upp berättelsen. Under läsningens gång inser jag hur mycket jag har saknat att läsa henne: få författare är så skickliga på att skriva fram intrikata känslor som hon. Det är en ren njutning att följa hur hon skildrar relationerna mellan romanens par, vänner, föräldrar och barn.
Tips: Yukiko Duke
Översättning: Niclas Nilsson
