Kanske själen
Versberättelser, är det verkligen någon som skriver det i dag? Ja, den danske poeten Rasmus Nikolajsen gör det helt briljant i den här lilla nätta volymen, som inrymmer så mycket. Den är skriven på fast meter: åtta stavelser per rad, tolv rader per sida. Det är inget man omedelbart tänker på när man läser, men rytmen finns där: texten svänger mjukt. Nikolajsens diktning känns nära besläktad med författarkollegan Inger Christensens: i likhet med henne tycks han sporras av att skriva i bunden form. Paradoxalt nog skriver de båda som friast och lättast när de gör det. I Kanske själen förs läsaren fram i den ena starka scenen efter den andra i en berättelse om fyra generationers öde i Danmark. Men Kanske själen är betydligt mer än en släktkrönika: den formar sig till en suggestiv och fin meditation över vårt enda, stora, fantastiska liv.
Översättning: Oscar Rossi & Nils Sundberg
Tips: Yukiko Duke
