Min pappa Ann-Christine
Varje morgon tar tonåriga Ester Roxberg och hennes pappa Åke samma buss, utan att prata med varandra. Pappans nya bettskena frågar hon inte heller om. Min pappa Ann-Christine är en berättelse om kärlek, men också om ett uppvaknande. När Ester är vuxen, och Åke precis kommit ut som transvestit, vågar hon först inte titta på honom. Barndomens minnen känns falska, och hennes pappa Åke död.
Roxberg väjer inte för det som är nära eller svårt, men det är ömheten som stannar kvar. Med absolut gehör skiftar berättarrösten mellan barnets acceptans, tonåringens dömande blick och den vuxna Ester som lär känna sin pappa på nytt. Brev, dagboksanteckningar och reflektioner blandas med minnen av pappan. Minnen som sedan blir till karaktärsdrag hos Ann-Christine. De är inte längre en vanlig familj, men de tycker om varandra.
