Selma
Selma kommer från en släkt där alla kvinnor drabbats av bröstcancer. Den ärftliga risken får henne att operera bort brösten i förebyggande syfte. Nu har hon fyllt 66 år och därmed blivit den kvinna i släkten som levt längst. Selma bestämmer sig för att fira segern över cancergenen, men kommer plötsligt av sig. Allt känns fel, är det verkligen rätt att fira en sådan sak. Hur vet man om man har levt och lever ett meningsfullt liv? Är det ens eftersträvansvärt att försöka leva längre? Selma tänker tillbaka på sitt liv: allt som blev och inte blev. Den åldrande kroppen bär med sig minnen av kärlek och lust till både män och kvinnor. Hur går man vidare i livet när man besegrat döden? Låt er inte luras av romanens nätta format: Hanna Lutz har en koncentrerad, glasklar prosa och ett absolut fokus. Det här är en av de finaste romaner jag har läst på länge om att hitta hem i sig själv.
Tips: Yukiko Duke