Hon anser att en finsk Plath-biografi är den mest underskattade boken och att tröstläsning stavas Södergran. Här är elva sidor av Märta Tikkanen.

1. Boken jag läser just nu: Min man Henrik Tikkanens adressboks-serie än en gång – nu framme vid del 2: Bävervägen 11 som slutar med att han kom in genom dörren till mitt rum på den finlandssvenska rikstidningen Hufvudstadsbladets redaktion där jag var nyanställd sommarvikarie, nyss fyllda 21. Sedan gick det som det måste gå,
som det står i romanerna.

2. Boken som förändrade mitt liv:Margaret Mitchells Borta med vinden, som jag första gången läste som 11-åring. Resultat: jag började se mig om efter en Rhett Butler i verkliga livet.

3. Författaren som inspirerat mitt skrivande:Edith Södergran: »Röd skall jag leva«.

4. Den mest underskattade boken: Den finlandssvenska författaren Sanna Tahvanainens romanbiografi om Sylvia Plath, Körsbär i snön. Helt underbar! Borde ges ut i stora världen ögonblickligen.

5. Boken som fick mig att skratta:Raggen, det är jag det av Gunnar Widegren, en finlandssvensk roman som kom ut någon gång på 30-40-talet och som jag läste gång på gång.

6. Boken som jag aldrig läste klart:En roman av en manlig författare som jag fick för mig underskattade kvinnor så oerhört att jag slängde den i väggen så den hamnade under min säng – där den sedan låg ett år minst, allt dammigare. Har barmhärtigt nog förträngt både bok och författare. Möjligen missförstod jag den helt.

7. Boken som jag skäms för att jag ännu inte har läst: Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt. Jag var för otålig för den. Kanske borde jag pröva på nytt i hopp om att tålamodet vuxit.

8. Mitt första läsarminne:En dikt i en läsebok för barn (min mamma var lågstadielärare): »Jag vill opp, jag vill opp sa rabarberknopp« – jag var övertygad om att den handlade om mig och alla storverk jag skulle sätta igång med. Sedan var det Läsning för barn av Zacharias Topelius, en rad inbundna band på föräldrarnas bokhylla som jag läste om och om igen tills min pappa gav mig Fältskärns berättelser i fem delar – där jag alltid hoppade över skildringarna av olika fältslag. Helsingfors stadsbibliotek hade en filial på några minuters avstånd från mitt hem, barn fick låna bara en bok åt gången men när jag kom tillbaka sjunde gången samma dag sa bibliotekarien att jag fick ta så många jag ville. När jag var klar med filialens förråd fick jag lov att åka in till huvudbiblioteket som hade fem våningar.

9. Min tröstläsning: Edith Södergrans Dikter, som etablissemanget spottade på men som innehåller en rad pärlor.

10. Filmen som är bättre än boken:För mig har böcker alltid varit viktigare än film.

11. Romanfigur som jag identifierat mig mest med: Scarlett O’Hara. Igen: »Tomorrow is another day …« Ett väldigt trösterikt motto för livet.

Märta Tikkanens senaste bok är Måste försöka skri-. I år utkommer inte mindre än två biografier över hennes författarskap, en av Siv Storå och en av Johanna Holmström.

Annons