Semestern bjuder på ett kärt återseende för Monika Fagerholm: Bret Easton Ellis. Nu finns hans debut i en ny ljudboksinläsning. Dessutom tipsar hon om ytterligare fyra ljudböcker.

Året var 1986, jag var ung och pank så jag knyckte boken i en bokhandel: jag var bara tvungen att ha den, om inte annat som en talisman. Jag pratar om Bret Easton Ellis Less than zero, som han hade skrivit på Bennington College, där han hade studerat med (den då ännu okända) Donna Tartt som kurskamrat. Romanen var min generation. Med sin aura av »punkig nihilism«, hade den på förhand retat livet ur kulturetablissemanget
hemmavid, vilket bara stegrade mina -förväntningar. När jag nu nästan ett helt liv senare köper den brittiska ljudboken i nyutgåva på originalspråket (i fenomenal inläsning av Davis Brooks, väggledd av Ottessa Moshfeghs briljanta förord) slår det mig igen hur bra, tidlös och skickligt skriven den är. Det exakta språket, sättet att se. Det händer inte mycket: 18-åriga Clay, son i en rik Hollywoodfamilj firar jullov hemma efter sin första collegetermin, festar med sina lika vackra och rika vänner; droger, våld och indolens – även föräldrarna i sina egna världar tycks bada i samma ödslighet. »Jag förskräcks inte av en 12-årig flicka som drogats och bundits vid en säng medan hon blir gängvåldtagen«, skriver Moshfegh. »Jag förskräcks av tystnaden omkring.« Ellis illusionslösa knapphändighet, som hårfint gränsar till moralism, är effektiv – som hos förebilden Joan Didion. Allt är.

Tills alla dör av Diamant Salihu
Inläsning: Gerhard Hoberstorfer 

Tills alla dör är reportageboken om hur några småpojkar i Rinkeby som en gång var vänner börjar döda varandra. Och fortsätter med det, så att man så småningom är i ett ostoppbart gängkrig där rivaliteterna varierar men brutaliteten ökar.  Boken väckte stort uppseende då den kom i våras – också för att en känd svensk rappare förefaller grovt indragen. Den som inte redan har lyssnat ska göra det nu: för så här låter riktigt bra journalistik. ­Mångfasetterat, genomlyst, sensationsolystet. Och dessutom en inläsare, Gerhard Hoberstorfer, som fångar både skärpa och lågmäldhet. Om maskulinitet, frånvarande fäder, okuvade mödrar, och så den tystnad som omgärdar brotten även inifrån. Och någonstans förstås också om ett ­Sverige som stöter de här ungdomarna ifrån sig. Skitjobb eller snabba cash och status i en brottskultur? Inte svårt att välja kanske, om frågan ställs så.

Kräldjursmemoarer av Silje Ulstein 
Inläsning: Lo Kauppi

En orm berättar sitt liv och kring det sker gruvliga mord och brott i norska debutanten Silje Ulsteins thriller Kräldjursmemoarer. Hösten 2017 försvinner elvaåriga Iben från ett shoppingcenter, mamma Mariam sticker hemifrån men ångrar sig bara för att återvända till den hemska upptäckten att dottern är borta. Det är upptakten till en rikt förgrenad berättelse som för oss tillbaka till händelserna i ett ungdomskollektiv 2005, till vilket införskaffas ormen Nero som sällskapsdjur. Ett drama som lever i kraft av personerna som ständigt blottar nya sidor, ingen är riktigt den man tror hen är – inte heller ormen i vilken väcks en längtan efter att nära sig av mjuka människobebisar … Hmmm, säger jag, men berättelsen har ett enormt driv med ­överraskningar i varje avsnitt. Perfekt sensommarunderhållning, i  Lo Kauppis fina, lätt hypnotiska inläsning.

Everybody av Olivia Laing 
Inläsning: Elizabeth Sastre 

Everybody, som kretsar kring kroppen och dess ofrihet och frigörelse under de senaste hundra åren, är en fröjd för örat, mycket tack vare ­Elizabeth Sastres ­eleganta inläsning. Skarp, tät berättelse som ger så mycket – historia, kulturhistoria; ­intressanta iakttagelser fram till den »disciplinerade kroppens« klimat och föraktet för det svaga som vi lever med i dag. Trådarna knyts kring Wilhelm Reich, kontroversiell psykiater och sexolog, som ville kroppens frigörelse sedan han förstått att också psykiska sjukdomar lägger sig i kroppen och att inte alla blir friska genom samtal. Reich är en av de få som fått se sina böcker brännas på bål två gånger: först av nazisterna, ett tjugotal år senare i USA, då hans böcker om morgonljus som cancerbehandling brändes efter ett domstolsbeslut. Men på Laings härligt vindlande vägar landar vi i insikten att kroppens styrka vilar i känslan för dess sårbarhet.

Bechi av Koko Hubara
Inläsning: Amal Aziz

Det börjar på morgonen på kaféet Ekberg i Helsingfors: Bechi, litteraturstuderande kring de tjugo, vill berätta för mamma att hon är gravid. Mamma, ­Shoshana Ayjin, känd författare, är ­självupptagen som vanligt och i färd med att enervera servitrisen genom att byta språk varje gång hon tilltalas: franska, svenska, ­finska … Allt för att inte tas för invandrare, tänker Bechi surt. De har inget vidare ­förhållande alltså. Allt går fel, och under dygnet som följer rullas en fascinerande berättelse upp om rot­löshet, rasism, kön – och mödrar, i flera led. Shoshana, från Israel, som övergav sin släkt och flyttade till Finland – bakom henne en sårig historia bestående av tvångsassimileringen av de jemenitiska judarna i Israel. Det här är en stark debutroman av Koko Hubara, profilerad feminist och debattör, som ändå hade vunnit på en känsligare inläsning.

Annons
boktips
ljudböcker
sommarlyssning