Vad ska du läsa nu då?
Välkommen hem bokälskare. Här hittar du alla tips du behöver.

Tecken i tiden
Samtidigt som Sverige har fått en ny matkanal på tv ser vi en ny tendens i kokboksbranschen. Nu vill vi läsa om mat och inte bara laga den.
Många tror felaktigt att kokböcker skrivs av människor som älskar mat mer än text och att romaner skrivs av folk som älskar att skriva men inte att äta. De har aldrig läst M.F.K. Fisher, matskribenten som debuterade under 1940-talet och utforskade konstformen »äta bra« i sina texter. Nu har tiden hunnit ifatt henne och böckerna som är lika delar bra recept och fantastiska historier trendar i bokutgivningen. Det är alltså ingen slump att Lotta Lundgrens Om jag var din hemmafru som kom ut för nästan tio år sedan gavs ut i mars igen. Den som så gärna pratar mat och sätter fingret på vad en måltid borde åstadkomma varje dag: ett skratt och en berättelse. Vi ska ju ändå ha det lite trevligt runt middagsbordet! Ungefär samma recept använder Mathias Dahlgren i sin senaste kokbok, Kokbok för grå dagar, som gör sig bättre på nattduksbordet än vid spisen. Med hjälp av korta, personliga betraktelser mellan receptsidorna avslöjar den att han är en fullfjädrad ironiker som gillar hemmaliv.
Orden är allt i Kris, kalas och kolhydrater, en sorts matminnesbok av kulturjournalisterna Annina Rabe och Anna Hellsten. »För folk som gillar att läsa om mat, lika mycket som att äta den«.
Förläggaren Eva Kruk har arbetat både med Kris, kalas och kolhydrater och Mathias Dahlgrens Kokbok för grå dagar. Hon menar att textiga kokböcker funnits länge i den anglosaxiska världen, men att det är något relativt nytt här i Sverige.
– Matnörderi är oftast något väldigt manligt här. Det blir liksom fint när någon skäggig och tatuerad kille gör egen parmaskinka. Det riskerar att bli snobbigt – och väldigt tråkigt. Det är faktiskt en konst att laga något gott på konserverna där hemma.
Gastronomen Lisa Förare Winbladh, som gjort sig känd för att alltid kunna skriva vitsigt om koriander i kokböcker av hög litterär nivå, säger att hon helst undviker andra som skriver om mat:
– Antingen blir jag sur för att det är dåligt. Eller så blir jag avundsjuk för att det är bra.
Det bra har bland andra mathistorikern Betty Fussell skrivit. En av Lisas största inspirationer är hennes The Story of Corn som knyter ihop mat med kultur, historia, litteratur och konst.
– Jag kopierade hennes stil rätt skamlöst innan jag hittade en egen röst, men för det har jag fått hennes förlåtelse och framtida välsignelse.
Eva Kruk har en annan anglosaxisk favorit: Nigel Slater.
– Sedan tycker jag att Kay Plunkett Hogges Adventures of a Terribly Greedy Girl är väldigt rolig.
Den här våren fick Sverige sin första dygnetruntsända matkanal – kanalen Godare. Samtidigt växer intresset för litterära kokböcker.
En slump? Eva Kruk får sista ordet.
– Jag gillar att man tar matområdet på allvar, att det är otroligt betydelsefullt för människor. Vi har väldigt starka matminnen, det är bara du som vet hur din mormors köttbullar smakade – men i Sverige har vi inte riktigt höjt det till en konst. Förrän nu.
För fler författarporträtt och tips om böcker som fastnar och blir kvar hos dig, prenumerera på Vi Läsers nyhetsbrev.