Vad ska du läsa nu då?
Välkommen hem bokälskare. Här hittar du alla tips du behöver.
Ett nytt praktverk om Mallorca får oss att fundera på öar. Vari ligger de isolerade landmassornas lockelse? Vi bad Sveriges största öälskare förklara kärleken.
Varför fascineras vi människor av öar? Det korta svaret är att det beror på öars kringflutenhet, avgränsning och avlägsenhet.
Kringflutenheten, först. Vårt ursprung är Urhavet; vi har alla varit omgivna av fostervatten, och de flesta av oss tycker om ljudet av stilla vågskvalp.
Vatten, sjöar och hav innebär långtifrån alltid någon trygghet, men att med fötterna säkert på fast mark vara omgiven av vatten, det känns bra. »Först när man är kringfluten är man trygg«, skrev författaren och konstnären Folke Dahlberg, som bodde på en liten ö i Vättern.
Avgränsningen, sedan. Till skillnad från områden på fastland har öar alltid klara och tydliga gränser, vilket resulterar i en ofta behaglig överblickbarhet.
Öars avgränsning har också varit viktig för forskare; Darwin, till exempel, skulle aldrig ha kommit fram till sin evolutionsteori utan öar. Att öar är avgränsade, ändliga, innebär vidare att de kan användas som exempel i miljödebatten, något som jag utnyttjade i min senaste öbok, Nära Nauru – varför vi behöver öar.
Avlägsenheten, till sist, är viktig för öromantiker som inte är öbor själva. Den som reser till en ö klipper effektivt av banden från sin vardagstillvaro. Därför blir öar platser att drömma sig bort till, utmärkta tillflyktsorter, andningshål.
Och därför – och för att vara kringflutna och nära vatten – färdas vi till öar på semester. Det brukar göra oss gott. Hon hade så rätt, Fredrika Bremer: »Några veckors stilla ö-lif borde höra till hvarje menniskas lif.«
Till ovanstående kommer att öar erbjuder utmärkta tankemodeller. Öar är bra att tänka med, som Owe Ronström uttrycker det i sin introduktion till vetenskapliga östudier, Öar och öighet. Han beskriver öar som »avgränsade små världar, laddade med dubbla uppsättningar värden och därför en framträdande ambivalens«.
Och visst har han rätt i att det mesta går att vrida och vända på när det gäller öar. Många öfrågor tål att diskuteras. Vad är en ö, till exempel? Varför påstår SCB att Sverige har 267 570 öar, medan EU menar att vi bara har 25?
Hur kan öar vara så användbara i litteraturen? Är en ö med bro till fastlandet fortfarande en ö? Hade författaren och ensamseglaren Joshua Slocum rätt när han hävdade att öbor är världens bästa människor? Och när riskerar en nesofil (öälskare, efter det grekiska ordet för ö, nesos) att bli isloman (ögalning, efter det latinska ordet för ö, insula)?
För fler författarporträtt och tips om böcker som fastnar och blir kvar hos dig, prenumerera på Vi Läsers nyhetsbrev.