Solange
De finlandssvenska författarna skrev till skillnad från sina finska kollegor få krigsskildringar åren efter kriget. Författare som Jörn Donner (1933–2020) och Marianne Alopaeus (1918–2014) kritiserade i stället en inskränkt borgerlighet och blickade längtansfullt mot ett Europa i dynamisk förändring. Ännu längre bort skådade den egensinnige och språkligt förfinade Willy Kyrklund (1921–2009), som med bitter ironi skrev om människans vanmakt. Hans avsky för västerländsk nationalism ledde till studier av utomeuropeiska kulturer, vilket avspeglar sig i hans författarskap. Genombrottet kom dock med relationsromanen Solange (1951) som handlar om en ung kvinnas försök att hålla drömmarna levande i 50-talsvardagen. Hon lever med Hugo, som valt självförnekelse som överlevnadsstrategi och försöker få henne att göra detsamma: det blir förödande för dem båda.
